Collin i minne

I början av december valde vi att ta bort Collin, efter att han (ännu en gång) lyckats ta sig lös och attackerat en annan hund. Sorg och saknad råder, men beslutet var rätt. Det har varit många turer i ägarskapet med beteendeträning och försök till omplacering. Många framsteg gjordes men några allvarliga problem återstod, bland annat att han kunde vara så aggressiv mot andra hundar och att han inte var säker runt barn. Collin var, kan en säga, mestadels älsklig och något omöjlig.

Nedan gör jag ett försök att visa hur jag kommer att minnas honom.

Egensinnigt kräk

gjorde helst som han själv ville

där var vi lika

Älskade vildvatten

tog stora, glupska klunkar

undvek att simma

Skogstokig jakthund

frihetsälskande rymling

ville sova sked

Företagsam mor

lite för många raser

instabil men glad

Hade en bästis

lekte gärna med henne

blev dominerad

Silkiga öron

alert och hemkär vakthund

Collin fattas mig