Ur ett semesterperspektiv. Att stå på en strand som verkar oändlig åt vilket håll man än tittar och inte ha en tid att passa eller någon annanstans att vara. Att följa himlen och se ett oväder som man antingen hamnar i eller precis klarar sig undan från. Att fundera över vilka stenar man ska plocka med sig hem och vilka man måste lämna kvar för fickorna redan är fulla. En drake som fladdrar i vinden och sand som fastnar i håret. Allt i det bedövande ljudet från havet. 

---

Ur ett tidsperspektiv. Att komma tillbaka tjugo år senare till en av barndomens kända platser. Minnet av hur tom och öde den här platsen alltid kändes, förutom på skolavslutning och midsommar. Nu förvåning och glädje över en full parkering och massor av besökare. 

Gamla teatern inne på Vallby Friluftsmuseum. Många vackra detaljer. 

Djuren är kvar. Bä.

Bildbeviset! Har på riktigt aldrig sett så många bilar på den här parkeringen. 

---

Ur ett nuperspektiv. Att vara barn och ha oändligt med tid men ändå kunna ta till vara på varje sekund. 

Ur ett finurligt perspektiv. Att tänka utanför ramarna och hitta en lösning. 

Läs mer »

Perspektiv får bli nytt tema på bloggen. Vi har haft så många teman nu att jag fick kolla upp att vi inte redan har haft det och närmaste är väl Synvinkel som vi hade i November 2014. Perspektiv kan man tolka utifrån olika perspektiv, sa din rolige bror. Jag sätter en deadline på två veckor. 

Läs mer »

Vinthundarna verkade inte ha bråttom men snabba är de. 

Månaden har bjudit på både stress och lugn. I vardagen är för det mesta bråttom men mitt i allt brukar det också finnas tid för skratt och prat. Jag hade tänkt att jag skulle fota min vardag men ironiskt nog fanns inte alltid tiden att ta fram kameran. 

Alltför många har bråttom på vägarna. Resan upp till Västerås var inget undantag. Här var det dock lugnt.

Jag åkte till Västerås i början av maj för att hälsa på mamma. Det var ett kärt besök och roligt att ses. Det blir tyvärr inte så ofta av olika skäl. Hemma hos mamma är det inte bråttom. Istället känns det som en del av tiden stått stilla och det är lugnt och tyst. Jag sov mer än jag gjort på flera år. 

Jag gjorde ett besök i mitt gamla hood, Vallby. Här mellan husen hade jag bråttom att växa upp. Inte som barn, men som tonåring längtade jag hela tiden bort. Ändå när jag gick där på gården kunde jag sakna alla de människor som var min vardag under min uppväxt. Jag försöker komma ihåg sista gången jag träffade min mormor men minns inte. Minnena flyter ihop. Det är så mycket jag önskar att jag hade frågat henne. 

Trots melankolin var det bra att åka tillbaks. Det har legat och grott i mig i flera år. Det kändes såklart mindre än förut och mycket grönare. Jag gick runt och tog en massa bilder och till slut blev jag frågad av ett par boende om jag kom från tidningen. Jag skulle ljugit men jag vet inte hur man gör. 

Den efterlängtade våren hade som vanligt bråttom när den väl tog fart, även om den avstannade tvärt ett tag när vädret vände. Nästa vecka börjar sommaren. Och jag som inte är helt klar med våren. Det är som att jag satt permanent bo i skarven och vägrar flytta. 

Läs mer »

Hittills har året inte bjudit på särskilt mycket energi för min del. Motigt har min kropp vant sig vid vårljuset och de längre dagarna. Bit för bit börjar jag vakna ur mitt vinteridé. Sedan en månad tillbaka tränar jag yoga regelbundet igen och det är en lisa för kropp och själ. Jag känner tacksamhet och glädje över träningen och känner mig nästan frälst. More yoga to the people. Namaste.

***

Syskonkärlek. Bra att ha en stark storebror som kan lyfta upp en när man vill titta på pippifåglar. 

Javisst gör det ont när knoppar brister. Varför blir man så förvånad varje vår av grönskan? Bland de starkaste av alla krafter märks nu, även om vitsipporna får kämpa i kylan. Tycker att våren tvekat länge nog. Dags för värme och nya fräknar.

På onsdag firar vi Kraften - May the Fourth. 

  

Läs mer »

Våren kommer starkt nu. Till skillnad mot en själv så verkar naturen samlat energi under vintern och slår ut med all sin kraft just nu.
Tema KRAFT har  många tolkningsområden men jag tänker att istället för att jag går in och bestämmer ett specifikt område kan man själv välja hur man vill göra. Kanske fokusera på en mer abstrakt inriktning som inre kraft. Eller tolka det mer bokstavligt som vattenkraft. Eller blanda. Hur man nu gör det. Tolkningen är fri. Deadline runt Valborg.

Läs mer »

Mekanik. Jag har funderat på hur min tolkning skulle se ut eftersom jag inte kan så mycket om ämnet, men sedan dök bilderna upp av sig själva. Här ovanför river en grävskopa ett par cisterner. Jag har fotat dem tidigare. 

En till maskin. De byggs mycket runtomkring oss och en dag när jag kom hem från jobbet hade de plattat till vår pulkabacke samt rivit upp tennisplanen (som ingen någonsin använde). Jag tror att det kommer bli bra när det väl är klart men undrar varför de behövde skövla syrenbuskarna helt och hållet. De har jag fotat tidigare, åtminstone en del av längan. Det är synd att bli berövad grönskan redan innan den hunnit slå ut. 

Love köpte en liten robot för sparad veckopeng. Den visade sig vara oväntat rolig eftersom den reagerar på ljud och rör sig (hackigt och mekaniskt) därefter. Han fick heta Lobot Q-bot. 

Det här är en avstickare till kusin elektronik. En solig lördag var vi inne på byn och strosade förbi en marknad för gammal elektronik. Temat var återvinning och det var många som hade samlat ihop gamla grejer för byte och försäljning. Mestadels skräp skulle en härdad loppisbesökare säga men det fanns en del godbitar som gamla tv-spel och apparater. Tanken var i alla fall god och nyttig. Ofta köper man nytt istället för att reparera det som är trasigt. 

Lobot Q-bot - do your moves. 

Läs mer »

Lätt inspirerad av detta inlägget samlade jag ihop några av pojkarnas dinosar och gav mig ut på tur. Vi har ett bygge i närheten där de har rivit upp en massa jord för att lägga kablar. Det blev ett perfekt ställe att ställa upp dinosarna på. Jag försökte få det att se ut som att de är större än vad de är vilket var svårt. Marssolen sken starkt och för en gångs skull passade det utmärkt.

- Det här är en vattendinosaurie, mamma, sa Viggo tillrättavisande. Det ser du väl på fenan?
- Njaej?
(Fasen, får ta med den nästa gång vi åker till havet.)

Läs mer »

Nu är marshelvetet nästan över. Som ett salt plåster på såren har det varit otroligt bra väder med sol nästan varje dag med följden att det istället varit väldigt dammigt, vilket har märkts i ögonen och på bilen. Aldri' får man vara riktigt gla'. 

Del Ett.  Färglös, hård, krävande, dammig och eländig. 

Men om jag ska kamma mig och sluta gnälla så har det också varit mycket fint under mars månad. I skarven kan ljuset sippra igenom och där kan det som vill komma fram växa upp. 

Del Två. Stark, ljus, vacker, levande och lovande. 

Plötsligt ändrade sig ljuset en kväll och blev varmt och gult. Jag bjuder på ytterligare en selfie (förlåt) där jag ser lite gladare ut. Dock med skorna på än så länge. 

Läs mer »

“I feel thin, sort of stretched, like butter scraped over too much bread.”

Den här tiden på året lever jag som i en gråzon, i väntan. Mittemellan säsonger, mittemellan humör och mittemellan hälsotillstånd. Mars är min sämsta månad vilket känns orättvist eftersom den ändå är den första vårmånaden. Till dess nackdelar lägger jag vinterns ovilja att släppa taget, det hårda ljuset och färglösheten, och trots ett par snödroppar här och var är den minst frodig av alla månader om denna sidan året.

Jag känner mig som minst levande just nu, grå och ihopkrupen efter vintern, kall och blek och ovan vid ljuset efter eoner av mörker. Solen skiner obarmhärtigt på dammiga rum och jag håller mig undan, rädd att spricka som ett troll. Energilös undrar jag om en någonsin kommer bli av med halsontet och den kranka blekheten.

Men, det vänder. Det gör det ju alltid. Helt plötsligt står man där barfota i solen med nya fräknar och känner sig bekväm och självklar i ljusa sommarfärger och tunna tyger.

Men just nu, i skarven av allt tänker jag mig ett tema. Deadline är i påsk. Ish.

Läs mer »

Som västkustbo är en inte bortskämd med snö om vintrarna. Särskilt förra året var en bedrövlig historia i grått och brunt. Det har varit barmark större delen av denna vinter också tills i tisdags natt då vädret bestämde sig för att betala tillbaka all snöskuld på en och samma gång. För en del av oss, jag inkluderad, var det som att vakna i Narnia. Utan isdrottningen då. 

Jag ska inte säga att det var helt oproblematiskt med all snön som kom. Snökaos är faktiskt att uttrycka det milt, men folk var hjälpsamma och positiva i största allmänhet trots att trafiken stod still stora delar av dagen. 

Som snöentusiast kunde jag såklart inte låta bli att ta bilder på snötyngda grenar och vita landskap. Allt blir vackrare med snö. Till och med sopstationen. Här är mitt bidrag inför det nya året. Inte en dag för sent. 

Många träd blir det. Fredagskvällen bjöd på lite extra dramatik med mörk himmel och fullmåne. Idag söndag har det börjat töa. De flesta längtar nog efter våren nu men jag är inte redo för den ännu. 

Jag vill ha mer vinter. 

Läs mer »