Målsjön låg verkligen spegelblank och man kunde knappt se skillnad på himmel och vatten. Hade det inte varit för löven som flyter på vattnet hade en kunnat tro att trädkronan var i luften. Nu är det bara spegelbilden av den.
Det var inte bara en grå dag utan även en brun. Ibland är hösten (minst) fyra nyanser av brunt. Befriande brunt efter en färgrik sensommar. Ögonen får vila på matta, dova färger. Jag kan tycka att när färgerna inte är så skarpa så träder istället strukturerna fram.
><>><<<><
Som en tavla.
Cilla försöker fota hunden som tittade in i kameran ett litet ögonblick, och det räckte. Collin frös och ville mest hem, men lugnade sig lite när han fick på sig en sjal. Det hade varit mysigt att elda för att hålla värmen, men tiden räckte inte riktigt till. Det får vänta till en annan gång.
En satt och glodde lite förstrött på vattnet och skogen och himlen som aldrig tycktes ta slut. Ett effektivt sätt att ladda batterierna och frysa om rumpan.
3 kommentarer:
at: 15 november 2015 kl. 13:22 sa...
Fina bilder, babe. Innan jag läste under den första bilden trodde jag att det var en luftbild; jag tolkade löven i vattnet som solbelysta fröställningar :-) Gråbruna stilla höstdagar är underskattade. Roligt att se fotograferandet av Collin både inifrån och utifrån!
at: 15 november 2015 kl. 13:23 sa...
Haha, är det textbarr under barrbilden?
at: 15 november 2015 kl. 13:53 sa...
Haha, textbarr!! Jättebra ju.
Skicka en kommentar