Sommarmånaden juli präglas av både Tillsammans och Gräns; sammanhang och tolkning är upp till envars fantasi :-)

Läs mer »

SPEGLINGAR

 Speglingar betyder främst två saker för mig: det som speglas i en vattenyta och det som återspeglas en från andra människor. På tredje plats kommer det som syns i en spegel. Jag kan göra mer av det här temat vid ett bättre tillfälle, det kanske till och med förtjänar en egen special.

Mina speglingsfoton är tagna under två hundpromenader. Rakt på sak och helt konkret.

BAKSIDA
Först tänkte jag att jag skulle få problem med baksida som tema, för på något sätt blir allt en ser en framsida just för att en tittar på det. Sedan sov jag på saken och började hitta motiv. Gården bakom huset där jag bor är en sorts baksida; hunden vänder andra sidan till när han ser ut över baksidan av en anläggning; och för skrotbilden kan jag tänka mig en både bokstavlig och bildlig tolkning av temat. Motivet befinner sig på baksidan av en byggnad; industrins baksida är igenväxt skrot. Skurade någon ur cisternen innan den övergavs, eller finns det gammal olja kvar?

Läs mer »

Jag inser när jag tittar tillbaka i bloggen att det varit mycket snack om vädret, men det kanske också beror på att vädret inte varit någon höjdare under 2015. Juni har inte varit något undantag men har ändå bjudit på några mycket fina kvällar. Vi kan tyvärr inte se solnedgången från våra fönster hemma men den reflekteras fint i huset mittemot. 

Barnen har sommarlov och vi bestämde oss för att göra en utflykt till Stadsbiblioteket (som renoverades helt och öppnade igen förra året) och den dagen ösregnade det som det bara kan göra i Göteborg. Det gick inte riktigt att ta en bild utomhus eftersom det troligen hade förstört kameran, men jag fick i alla fall en bild genom de höga fönstren inne i kaféet. Inte så mycket till juniljus den dagen direkt. Men det ska tilläggas att vi var väldigt nöjda med besöket ovädret till trots. Sista bilden är tagen i Botaniska Trädgården i den japanska delen. En solig men mycket blåsig dag. Om någon undrar. 

Tanken med temat baksida var att det kan tolkas på flera sätt. Dock fick jag återigen inte riktigt till det som jag hade hoppats på (likadant med temat cirkel), mest på grund av avsaknad av tid. Det är ju möjligt att återanvända teman igen tänker jag, om man vill få en till chans att tolka ordet. Jag blev ändå hyfsat nöjd med de två bilder jag tog. Den första är från Röhsska Museets fasta utställning där de ställt upp en dräkt med ryggen mot besökaren. Jag gillar transparensen i bilden. 

De uppställda tavlorna är så typiskt oss här hemma. Det känns som att det en sätter upp på väggen ska representera de som bor där, samtidigt som det ska passa in i resten av hemmet. Det är bland det svåraste som finns att sätta upp tavlor snyggt och hitta rätt plats. Därför står många av dem kvar på golvet hemma (dock numera undanställda på grund av krypande vild bebis). I väntan på bättre och mer beslutsamma tider. 

Läs mer »

Min första special. :-)

Om jag ska säga något om mig själv och min världssyn, så är det att jag är holist. Både och istället för antingen eller. Allt är i slutändan ett.

Allt är i slutändan ett men ofta ser man inte skogen för alla träden. Ett är delat i många, som måste samsas med varandra. Därmed uppstår biotoper.

Biotoper intresserar mig, stora som små. Kanske är jag extra svag för delbiotoper, sådant som jag kan uppfatta i sin helhet. Se skogen ett eller två träd i taget, så att säga. Första bilden som jag valt ut för mitt tema följer den tanken, det är nämligen ett träd...i ett träd.

Träd ger livsrum åt många andra arter. Här har en rönn slagit rot i askens armveck, eller i dess upp och nervända armhåla (det får plats mer jord då). Hade jag tagit en närbild på askens bark så skulle en se lavar, mossor och insekter leva där, och även om det inte syns så växer svampmycel runt trädets rötter. Askens stam och krona besöks och brukas av fåglar och kanske ekorrar - på något sätt hamnade ju rönnbäret där i en barkspricka en bit upp.

En gammal banvall liknar karga, solbelysta naturtyper som är gynnsamma för vissa växter, men banvallen är till skillnad från (de flesta av) de andra giftig. Fläckvis växer knappt något alls och på andra ställen är växterna förkrympta. Där det finns möjlighet växer det dock stort och vilt som vanligt. Giftiga ämnen är inget nytt för livet på jorden (tänk vulkanutbrott).

Biotoper är dynamiska system, de är alltid stadda i förändring på ett eller annat sätt. Här har en ticka ändrat sin växtriktning efter att värdträdet fallit omkull. Jag älskar skogen, det är något med träden... Och med svamparna. Svampar utgör en viktig länk i naturens kretslopp över hela Jorden.

Utan vatten inget liv. Gränsen mellan fast mark och vattendrag kan ofta vara artrik - det är tacksamt att leta kryp i en grund bäck som den här!

Och slutligen Brännan. Branden tog liv och ger nytt liv - svedjenävan gror först efter att elden gått över marken där fröet ligger. Jag tänker på det i mitt utbrända tillstånd, att sidor av mig som aldrig annars skulle ha kommit till uttryck nu kan få blomma. Jag utgör en annan sorts biotop idag än jag gjorde för fem-tio år sedan, och det är inte en dålig sak.

Läs mer »

Efter en del klurande har jag kommit fram till följande ord för del två i juni 2015. 

- baksida

- speglingar

Good luck and good hunting! 

Läs mer »

UTSIKT

Jag har inget Lisebergshjul och inga magiska mångmilautsikter att erbjuda, men jag har ju "Brännan". Jag tänker att jag måste vara med och fota förödelsen i år, för naturen är på väg tillbaka med stormsteg och kommer att ändra platsens utseende redan till nästa år.

Min andra utsiktsbild gör mig arg. Ljuset är inget vidare, skärpan dålig, kameralinsen smutsig... Med andra förutsättningar kunde jag ha excellerat i pastoral romantik, eller hur? Istället tar jag med fotot som ett varnande exempel för framtiden: vänta in rätt ljus eller låt bildidén vila till ett annat tillfälle, och se till att kamerautrustningen är i bästa möjliga skick hela tiden.

INSEKT

Cecilia hjärta småkryp :-) Den gröna baggen kröp omkring på badrumsgolvet efter att jag duschat av hunden som rymt på harjakt och plaskat genom ett illaluktande kärr. (Hunden har ofta med sig ett annat sorts kryp som jag har svalare känslor för och inte vill fotografera - ni kan säkert gissa vilket.)

På Brännan sjuder det av liv, speciellt en varm och solig dag. Jag traskade omkring på fotoutflykt och såg en tuva ängsull, den enda inom synhåll. Tuvan gjorde sig fint mot allt det brända så jag gick närmare för att hitta en bra vinkel, och fick bevittna en bärfis get together! Baggar som raggar. Ett givet fototillfälle för ett bidrag till periodens tema.

Heja alla humlor, som jobbar så träget; ni är mina små håriga hjältar :-) Maskrosorna förtjänar också tacksamhet för sin plats i ekosystemet, och de är ju dessutom så vackert lysande gula... Jag blir glad av att se dem.

Läs mer »

Sällan har Göteborg i allmänhet och Flatås i synnerhet varit så fritt från insekter som under de här två veckorna. Det har verkligen varit svårt att hitta passande motiv förutom bladlöss och spindlar som var för små för att fastna på bild. När jag till slut fick syn på en fjäril tänkte jag att det här var min chans. Dock insåg jag, efter att ha jagat efter den i tio minuter, att jag nog behövde tänka om. Antingen hitta en mer stationär insekt eller helt enkelt kolla om jag hade några insektsbilder i fotoarkivet. Väl hemma hittade jag en passande bild från förra året. (Detta kan ju definieras som fusk och jag vet inte vilka regler vi bör ha för våra teman. Jag tänker att vi först och främst bör försöka att ta nya bilder men att man kan få använda sig av äldre bilder ibland, om man absolut behöver. Som i det här fallet. Tänk på den stackars fjärilen!)

Utsiktsbilderna var lättare att få till men samtidigt så ville jag gärna göra något speciellt. Jag tänkte först och främst på min egen utsikt ifrån lägenheten, den som är mig närmast och som jag ser varje dag. Den ändras efter årstid och väder och kan verkligen se olika ut. Därför satte jag två bilder bredvid varandra, vinter och sommar. 

De första utsiktsbilderna här nedan tog jag igår då jag och en vän vuxenåkte på Liseberg. Vi vågade oss upp i Lisebergshjulet som förutom att vara högt i sig själv dessutom står uppe på berget så man får milsvid utsikt. Det var en ljus och varm sommarkväll. En sådan kväll som man kommer minnas i novembermörkret. Juniljuset är magiskt.

Bilden från mitt arkiv tog jag förra året då vi besökte Universeum. Bikupan sitter bakom glas och bina kommer in och ut genom ett rör i väggen bredvid. Mitt så kallade stilleben innehåller bland annat foton från Hagedornhagen (blir lite meta att fota foton. Meta-tema.) De är otroligt detaljerade och jag vet inte riktigt hur de har fått till dem men de är väldigt vackra. Och lite creepy. Träspindeln har Viggo gjort i skolan. 

Hmm. Så var det ju det här med den stackars fjärilen. Hur gick det till slut? Nedanför ser ni min bästa bild. 

Läs mer »

Höj blicken och se de stora vidderna, sänk blicken och upptäck de små krypen? Under första halvan av juni är våra fototeman UTSIKT och INSEKT. Möjlighet till egna tolkningar finns som vanligt, men också goda chanser att vara helt konkret. Game on :-)

Läs mer »